Arla ställer höga krav på sina leverantörer

55 medarbetare på Arlas globala inköpsavdelning gör varje år inköp för 10 miljarder kronor från Arlas 15 000 leverantörer. Som leverantör till Arla räcker det inte att kunna erbjuda ett fördelaktigt pris. För att kunna säkra den höga kvaliteten på Arlas produkter och ta ansvar för klimatet och miljön ställer Arla nämligen inte bara höga krav på sin egen drift, utan även på de många leverantörerna.

– När det är tal om sådant som blandas i eller kommer i kontakt med våra produkter måste vi veta exakt vad det innehåller. Dessutom har Arla ett gott rykte inom etik och miljö som vi värnar om. Därför är det viktigt för oss att vi kan lita på våra leverantörer till 100 procent, säger Steen Hedegaard Madsen som är chef för Arlas globala inköpsavdelning.

Code of conduct for suppliers

För att vara huvudleverantör till Arla måste de skriva under Arlas Code of conduct for suppliers, som är vår uppförandekod för leverantörer.

– Genom att skriva under vår code of conduct skriver man bland annat under på att man efterlever lagar och förordningar i det land där man har sin verksamhet, att man efterlever de mänskliga rättigheterna, att man inte använder sig av barnarbete, och att man inte diskriminerar på grund av kön, etnicitet eller religion, förklarar Steen Hedegaard Madsen.

Noggrann kontroll av nya leverantörer

När Arla ska köpa in en ny tjänst eller en ny produkt har de enskilda enheterna inom Arla själva ansvar för att ta fram specifikationerna som en leverantör ska leva upp till – förutom att de även ska leva upp till Arlas Code of conduct for suppliers. När specifikationerna har tagits fram skickas uppgifterna vidare till Arlas globala inköpsavdelning som sedan har ansvaret för att hitta rätt leverantör.

– När möjliga leverantörer har identifierats skickar vi iväg en förfrågan till dessa angående uppdraget. Här frågar vi till exempel om de har olika ISO-certifikat, och om de har någon miljöpolitik, berättar Steen Hedegaard Madsen.

Utifrån de svar som kommer tillbaka beslutar Arla vilka av leverantörerna vi vill samarbeta med, och de utvalda leverantörerna får nu en chans att lämna offert på uppdraget. Utifrån dessa offerter väljs sedan vilken leverantör som ska anlitas.

Större fokus på miljö och etik

Arla har under 2008 antagit en klimatstrategi med  målet att väsentligt reducera utsläppen av växthusgaser inom områdena för emballage, transport och livsmedelsproduktion. Efter hand som strategin börjar leta sig ned i organisationen, kommer den även att påverka medarbetarna på Arlas globala inköpsavdelning.

– Vi kan redan se att det i specifikationerna från de olika affärsenheterna fokuserats alltmer på etik och miljö under de senaste åren, och det råder inga tvivel om att detta kommer att bli alltmer uttalat i framtiden, i samband med arbetet med vår klimatstrategi, säger Steen Hedegaard Madsen.

För att ligga i framkanten av den här utvecklingen har vi anställt en kvalitets- och miljöchef till Arlas globala inköpsavdelning, som bland annat har ansvar för att följa upp på var och hur varorna från våra underleverantörer tillverkas.

– Förutom det har vi redan ett flertal tekniskt kompetenta medarbetare vilka kan bidra till att säkra att vi får rätt produkter i förhållande till de krav som framöver kommer att ställas i samband med vår klimatstrategi, säger Steen Hedegaard Madsen.

• Arlas globala inköpsavdelning hanterar inköp för 10 miljarder kronor om året från 15 000 leverantörer. Avdelningen står för inköp av allt från el och diesel till pennor, emballage, ingredienser och IT-system. Inköp av mjölk från Arlas medlemmar står avdelningen Global business service milk and technique för.

Till början av sidan

Arla sätter ambitiösa mål för minskning av CO2

Arlas målsättning är klar: Innan 2020 ska utsläppen av CO2e (koldioxidekvivalenter) reduceras med 25 procent inom områdena för livsmedelsproduktion, transport och emballage. Målet är en del av den klimatstrategi som Arla offentliggjorde i början av 2008. En minskning med 25 procent är enligt Jan Dalsgaard Johannesen, koncernklimatchef hos Arla, ett ambitiöst mål:

– Vi ska arbeta mycket seriöst för att leva upp till det. När vi nu har valt att ha en så ambitiös målsättning, ska det ses som ett uttryck för att Arla gärna vill bidra på det här området.

Boskapsskötseln den stora utmaningen

Arlas årliga utsläpp av CO2e uppskattas till 9 000 000 ton. Livsmedelsproduktion, transport och emballage står för vardera 500 000 ton, medan boskapen står för 7 500 000 ton. De stora utsläppen inom boskapsskötseln beror på metan och lustgas, och är ett område där det enligt Jan Dalsgaard Johannesen fortfarande krävs mycket forskning:

– Vi har bland annat valt att delta i ett forskningsprojekt på området, som gärna ska resultera i att vi får möjlighet att informera mjölkbönderna. Eventuellt kan vi även vid en senare tidpunkt upprätta konkreta målsättningar för hur vi kan minska CO2e-utsläppen för boskapsskötseln. 

Från ord till handling

För att nå det ambitiösa klimatmålet innan 2020 har Arla, som tidigare nämnts, definierat de tre huvudfokusområdena transport, livsmedelsproduktion och emballage. Inom vart och ett av de tre områdena finns det ytterligare en rad insatsområden definierade som tvärorganisatoriska arbetsgrupper arbetar vidare med.

– På energiområdet finns det till exempel en arbetsgrupp som ska ta fram de bästa metoderna och föra ut dem i organisationen, berättar Jan Dalsgaard Johannesen och fortsätter:

– Nästa steg är att involvera hela företaget. Detta kommer bland annat att ske genom att de olika avdelningarna ska ha med området i sina verksamhetsplaner.

• Klimatstrategin är en del av Arlas överordnade miljöstrategi som kommer från CSR-strategin ”Vårt ansvar”. Medan miljöstrategin framför allt koncentrerar sig på områden som vatten, energi och avfall, ska klimatstrategin bidra till att minska utsläppen av CO2e.
• I samband med boskapsskötsel sker inte bara utsläpp av CO2, men även i hög grad metan och lustgas. Därför räknar Arla samman sina CO2-utsläpp som CO2e, det vill säga att alla växthusgaser räknas om till CO2. 1 kilo metan motsvarar till exempel 25 kilo CO2e, medan 1 kilo lustgas motsvarar 298 kilo CO2e.
• I samband med klimatstrategin har en rad insatsområden definierats:

Boskapsskötsel:

• Fodersammansättning
• Utnyttja värdefulla ämnen i gödseln
• Biogasproduktion på avfallsämnen

Transport:

• Användning av biobränsle
• Utbildning i miljövänlig körning
• Ökad effektivitet/bättre ruttplanläggning

Livsmedelsproduktion

• Användning av ny teknik
• Användning av CO2-neutrala bränslen framför fossila bränslen.
• Ökad effektivitet

Emballage

• Minimera emballagemängden
• Använda material med låg miljöbelastning
• Använda fler återvinningsbara material

Till början av sidan

Besök på bondgården visar barnen mjölkens väg från jord till bord

Alla barn vet vad mjölk är. Men det är inte alla som vet var mjölken kommer ifrån, eller hur den kommer från kon till kyldisken i matbutiken. Genom ett bondgårdsbesök får barnen möjlighet att se hela processen med egna ögon. Arla arrangerar besök för skolbarn i alla åldrar för att barnen ska komma i kontakt med gården och lära sig sambandet mellan människor, djur och natur.  

Från skolgård till bondgård i Sverige

I Sverige har Arla erbjudit gårdsbesök genom så kallade Arla Minior sedan 1993.

– Syftet är att ge barnen möjlighet att förstå sambandet mellan människor, djur och natur, och samtidigt lära dem något om kroppen och om maten vi äter, säger Marie Persson som ansvarar för Arla Minior inom Arlas medlemsservice.

Arla har totalt 230 besöksgårdar i Sverige, och dessa tar varje år emot 40 000 skolbarn. Innan en skolklass besöker lantgården får läraren ett välkomstbrev och ett paket med skolmaterial gratis. I paketet ingår bland annat ett brädspel om kropp och hälsa och en rad böcker om kon, om de andra djuren på bondgården och om mjölkbondens arbete.

Från ko till kartong i Danmark

Arla arrangerar även gårdsbesök i Danmark. Här kommer barnen nära livet på landet. De får en rundtur på gården, där de får lära sig hur korna har det och se hur mjölken produceras.

– Vi vill gärna visa barnen hur mjölk kommer från naturen. Många barn bor i städer och känner inte någon som bor på en bondgård och  kan visa hur det går till, säger Birgitte Nygaard från Konsumentkontakt i Danmark och tillägger:

– I egenskap av ett stort livsmedelsföretag har vi ett medansvar för att barnen får lära sig om det moderna jordbruket och att de får en förståelse för var maten kommer från.

I Danmark kan skolklasserna kombinera gårdsbesöket med ett senare besök på något av Arlas besöksmejerier. På det viset får de ta del av hela processen från att kon mjölkas till att mjölken tappas på kartonger och skickas till matbutiken.

I både Sverige och i Danmark får alla skolbarn ett glas med en Arla-ko på att ta med sig hem och dricka mjölk i.

Fakta om gårdsbesök – Sverige

• I Sverige finns 230 besöksgårdar som man kan boka besök hos via www.arla.se/miniorbokning.
• Cirka 40 000 barn kommer på besök varje år.
• I Sverige blir skolklasser från Stockholm och Göteborg, som har lite längre till besöksgårdarna, erbjudna hämtning och lämning med buss. I landets övriga delar står skolorna själva för transporten.
• Alla skolor får en gratis box med undervisningsmaterial innan de kommer på besök.

Fakta om gårdsbesök – Danmark

• Arlas regionkontor matchar skolornas önskemål med en närliggande gård. Skolorna står själva för transporten fram och tillbaka.
• Cirka 15 000 barn kommer på besök varje år.
• I Danmark får skolklasserna efter besöket en stor plansch till klassrummet, som visar mjölkens väg från jord till bord, en liten läsebok till varje enskild elev och ett kul pyssel.

Till början av sidan