Spillvatten blir till biogas

På Hobro Mejeri i Danmark används en ny metod för att rena spillvattnet från mjölkproduktionen. Detta sker med hjälp av en Biobooster – en biologisk reningsanläggning som har utvecklats av pumpföretaget Grundfos. En av slutprodukterna är miljövänlig biogas.

Näringsämnena ska bort

När mjölken vi dricker bearbetas används vatten och i samband med hanteringen kommer det mjölkrester i vattnet, vilket innebär att vattnet inte kan släppas vidare direkt.

Mjölk, och därmed  spillvattnet med mjölkrester, är rikt på näringsämnen, och i och med att nedbrytningsprocessen kräver syre påverkar det naturen.

Innan spillvattnet släpps ut måste det renas och när näringsämnena är upplösta i vatten kan man inte avlägsna dem ett filter. Det problemet löser Bioboostern:

– I Bioboostern finns det en bakteriekultur som äter näringsämnena när vattnet leds genom den. Bakterierna kan sedan filtreras bort. Eftersom näringsämnena nu, enkelt uttryckt, ligger i bakteriernas mage får vi en blandning av slam och vatten som inte är smutsigare än avloppsvattnet från ett vanligt hushåll. Därmed kan detta skickas direkt till det kommunala reningsverket, förklarar Torben Slots som är ansvarig för kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet på Hobro Mejeri.

Slam kan också användas

Bioboostern har inte bara fördelen att den renar vattnet:

– När vi filtrerar bort bakterierna från vattnet får vi ett slam. I dag för vi över slammet till en tank som skickas vidare till en biogasanläggning som använder slammet i sin produktion. Vårt mål är att vi i framtiden själva ska kunna få användning av slammet, säger Torben Slots.

Därför samarbetar Arla med Grundfos, som ska försöka att förädla slammet till organiskt bränsle eller så kallad biodiesel.

”Då kan vi omvandla vårt eget spillvatten till energi som kan användas på våra anläggningar eller till miljövänligt bränsle till våra lastbilar”, säger Torben Slots.

• Hobro Mejeri producerar konsumtionsmjölk, bland annat Arla Ekspres® och Harmonie® för den danska marknaden. Dessutom producerar mejeriet filmjölken A38®. Mejeriet bearbetar 156 miljoner kilo mjölk om året.
• Etableringen av Bioboostern på Hobro Mejeri innebär inte bara renare spillvatten utan också en ekonomisk vinst för Arla. Tidigare betalade Arla en särskild avgift till Hobro kommun för hanteringen av spillvattnet, men genom att själv stå för reningen har Arla under 2007 sparat nästan två miljoner danska kronor.

Till början av sidan

Hantverk med hjälp av skjortärmar och gruvgångar

På mejeriet samarbetar teknik och hantverk vid framställningen av våra produkter. Hantverket bidrar till att vi lever upp till våra höga normer för smak och kvalitet – och det finns många goda exempel.
 
Det är mer än 130 år sedan danskt smör hittade vägen till Storbritannien, och 1901 registrerades lurmärket som sedan blev varumärket Lurpak®. Färskosten Arla Buko® började tillverkas i en källare i Köpenhamn redan i början av 1930-talet och den svenska osten Arla Kvibille® Cheddar görs sedan 1928 enligt ett unikt recept och med hantverksmässig tradition.

Bomullsväv skyddar osten

Cheddarosten har anor från medeltiden från byn Cheddar i Storbritannien och är i dag världens mest tillverkade ost. Arlas vällagrade variant – den svenska Arlas Kvibille® Cheddar – känns igen på bomullsväven som täcker osten och sin speciella smak och konsistens.

Myten säger att ostmästaren fick offra sina egna skjortärmar när han skapade just den här osten. Kvibille® Cheddar lindas fortfarande för hand i bomullsväv, och den fungerar som en kvalitetsgaranti för Kvibille Mejeri som är den enda tillverkaren av svensk cheddar. Osten kallas fortfarande för ”skjortost” i och i närheten av Kvibille.

Lagring för ännu bättre smak

I dag lagrar vi vår cheddar extra länge, tolv till fjorton månader, och smakämnena har tid att utvecklas så att den blir ännu fylligare och mer aromatisk.

När det gäller både lagring och smak är Klovborg® en av Danmarks mest kända ostar. Dess slogan är "En Klovborg® ost tager den tid, en Klovborg® ost skal ta' ". Osten ska serveras rumstempererad och framställs i traditionella öppna ostkar och saltas i en lake efter gammalt recept.

En annan dansk ost – så kallad Grubeost – lagras i kalkgruvor på Jylland och är bland annat en stor exportsuccé till Tyskland. Gruvorna är med sin konstanta temperatur och luftfuktighet det närmaste man kan komma det perfekta ostlagret.

Så produceras en Klovborg®

• På Klovborg Mejeri görs ostarna i ostkar precis som de alltid har gjort. Ostmästaren skär sedan ostmassan i tärningar.
• Saltningen görs i de öppna saltkaren. Receptet för laken gjordes 1959.
• Efter saltet breds ”rødkit” på (en sorts bakteriekultur) som ger ostarna ännu mer smak.
• Ostarna kontrolleras varje dag för att säkra att de mognar som de ska. Varje onsdag provsmakas och bedöms de. På detta vis uppnås samma unika och goda ostar varje gång.

Till början av sidan

Miljövänlig produktion av mjölkpulver

Livsmedelsproduktion kräver energi och skapar spillvatten – och mjölkpulverproduktion är inget undantag. Därför försöker man ständigt att hitta nya metoder för att minska miljöbelastningen på Arlas mjölkpulverfabrik i Vimmerby. Här släpps allt kondensvatten från produktionen ut i en våtmarksanläggning, och energiförsörjningen kommer nästan uteslutande från en biobränsleanläggning som eldar med bark och flis från träd i närområdet.

– Moder natur ”rengör” allt vårt kondensvatten i våtmarkerna, och tack vare biobränslet har vi i princip en CO2-neutral produktion. Det betyder konkret att vi slipper använda kemikalier för rening av kondensvattnet, och att vi har en mer miljövänlig bränsleanvändning än om vi hade använt fossila bränslen som gas eller olja, berättar Pär Bragsjö, process- teknik- och utvecklingschef på mjölkpulverfabriken.

Biologiskt nedbrytbart kondensvatten

Våtmarkerna, som kräver en stor yta, etablerades när mjölkpulverfabriken byggdes 2004. Vissa månader om året leds upp till 26 000 kubikmeter kondensvatten från produktionen till våtmarkerna. Pär Bragsjö förklarar hur:

– Det är möjligt att rena kondensvatten i våtmarker eftersom kondensvatten till att börja med är renare än vanligt spillvatten och därmed biologiskt nedbrytbart, om man bara hjälper det lite på traven.

Hjälpen består i att vattnet först kyls ned i en särskild kyldamm, och sedan leds till två våtmarker fyllda med vass som bidrar till att snabba på processen.
– När vattnet når våtmarken påbörjas en naturlig biologisk process som renar vattnet, innan det leds genom ett par diken och ut i ett närliggande vattendrag, berättar Pär Bragsjö.

Nya initiativ

På mjölkpulverfabriken försöker de för närvarande att komma på en lösning som gör det möjligt att återanvända en del av kondensvattnet så att det till exempel kan användas till rengöring av mjölkbilarna . Dessutom har de som målsättning att uteslutande använda biobränsle.
– Vi klarar 95 procent av produktionen med biobränsle, men vi vill gärna nå 100 procent. Det kan vi göra om vi kommer på hur vi kan underhålla våra uppvärmningssystem utan att stänga av dem, avslutar Pär Bragsjö.

• Kondensvattnet uppstår i detta fall när mjölken ångas för att omvandlas till mjölkpulver.
• Konstruktionen av våtmarksanläggningen krävde stora investeringar, men i gengäld är de dagliga omkostnaderna låga, eftersom våtmarkerna, till skillnad från normal vattenrening, arbetar utan pumpar. Detta innebär att Arla sparar utgifter på längre sikt.

Till början av sidan